Idag har fler än nånsin problem med sköldkörteln och många av de som behandlas med Levaxin blir inte hjälpta – eftersom man inte tar tag i huvudproblemet.
Här går vi igenom hur du kan stötta ett av kroppens viktigaste organ och förhoppningsvis slippa livslång medicinering.
Ungefär där halsen slutar och möter kroppen sitter ett av kroppens allra viktigaste organ, sköldkörteln. Till formen påminner den om en fjäril. Den styr en rad viktiga funktioner i våra kroppar, däribland ämnesomsättningen och kroppstemperaturen – saker som i sin tur avgör hur vi mår och hur mycket energi vi har.
Sköldkörtelns främsta uppgift är att producera hormonerna Tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Väldigt förenklat kan man säga att varenda cell i vår kropp har en mottagare för dessa hormoner. De fungerar som avläsare för våra gener och styr mängden av proteiner inuti cellerna. Det är därför det blir så tydligt när man får en obalans här och många upplever att det är ”något inte stämmer” i kroppen, eftersom det påverkar oss ner på cellnivå.
Växande problem – medicinering fungerar dåligt
Antalet som drabbas av sköldkörtelproblem fortsätter öka. Idag äter cirka en halv miljon svenskar medicinen Levaxin, som är en konstgjord form av sköldkörtelhormon (T4), främst på grund av underfunktion. En övervägande del, cirka 80 procent, av dem som diagnosticeras är kvinnor.
En övervägande del av de som behandlas upplever att det är svårt att få till doseringen och att de trots livslång medicinering inte mår bättre. Vilket enligt många experter beror på att det ofta är själva konverteringen från T4 till T3 som inte fungerar.
– Om om vi inte adresserar själva grundproblemet, spelar det ingen roll hur mycket medicin vi stoppar i oss. Att äta medicin är en konstgjord och tillfällig lösning, säger Sandra Rusk, expert på kvinnlig hormonell hälsa.
För att förstå hur detta hela hänger ihop behöver man förstå hur sköldkörteln fungerar. I en frisk kropp ska T4-hormonet som utsöndras ombildas till T3 – det är en process som är beroende av en rad saker, som väl fungerande lever och tarmar.
– Sköldkörtelhälsa är komplext och det är många delar som måste samverka. Om levern till exempel har fullt upp med att rena kroppen från gifter från exempelvis alkohol eller mat man inte tål och man samtidigt har magproblem som återkommande förstoppning eller IBS kan man räkna med att detta kommer att påverka sköldkörtelhormonerna förr eller senare, säger Sandra Rusk.
Låt oss bryta ner hur processen hänger ihop. En förutsättning för hälsosamma nivåer av T3 är alltså att vi har en kroppsegen produktion av T4. Det är i första hand T3 som skapar energi till alla celler – men för att det ska fungera behövs även tillräckliga nivåer av zink och selen. T3- nivåerna styr i sin tur nivåerna av TSH, som är ett annat viktigt sköldkörtelhormon.
Det som sker när man får en underfunktion i sköldkörteln, även kallat hypotyreos är att kroppen inte producerar tillräckligt med T4, vilket i sin tur bidrar till att vi inte får tillräckligt med T3, det aktiva sköldkörtelhormonet. T4 styr i sin tur produktionen av TSH.
Vid Hypotyreos försöker man balansera upp nivåerna med Levaxin, som alltså är en konstgjord form av T4. Tanken är då att kroppen ska omvandla det till T3. Men som vi redan varit inne på, spelar det ingen roll hur mycket medicin vi äter om inte konverteringen från T4 till T3 fungerar.
Många av de kunder som vänder sig till Qvinna har hormonella obalans i könshormonerna, näringsbrister och ofta visar testerna även brister i nivåerna av sköldkörtelhormonerna.
En kvinna som exempelvis har ett T4 på 12 pmol/L, TSH 2.7 mE/L och ett T3 på 3 pmol/L har i detta fall för lågt T4, för högt TSH och för lågt T3.
– Jag har kunder som medicinerat Levaxin i flera år utan att de känner att de hjälper. I många fall är det den naturliga konverteringen mellan T3 och T4 som inte fungerar – av olika anledningar. Då hjälper det inte bara att äta medicin, vi måste stötta kroppen på andra sätt. På Qvinna gör vi en grundlig genomgång och plan för hur vi ska stötta upp kroppens funktioner.
Den så viktiga konverteringen styrs delvis av av kroppens selen- och jodnivåer. Men det hela är mer komplext än så. Sköldkörteln samspelar även med binjurarna. De är i sin tur mycket känsliga för stress – så om vi har höga stressnivåer i kroppen kommer detta att påverka binjurarna som i sin tur då kommer att samverka dåligt med
sköldkörteln.
Hypotyreos – en underfunktion i sköldkörteln – går att bota
Även om det finns de som drabbas av överaktiv sköldkörtel (Hypertyreos) så är en underfunktion (Hypotyreos) det allra vanligaste.
- Vid låga T3-nivåer funkar inte våra celler. Många upplever att kroppen går på sparlåga och känner sig ofta frusna, deppiga och håglösa. Man kan även bli hes på rösten och börja tappa hår. Det är inte ovanligt att man blir svullen i ansiktet och kroppen. En del upplever diffusa smärtor (fibromyalgi) och kan även få tung mens, säger Sandra Rusk.
Hypotyreos anses vara ett kroniskt tillstånd – vilket innebär att många behöver äta sköldkörtelhormon (Levaxin) livet ut för att må bra.
– Inom vården utreds sällan de grundläggande orsakerna till varför sköldkörteln inte producerar dessa själv. Baserat på de kunder jag har hjälpt – finns det så mycket man kan göra själv med kost, livsstil och träning. Men det är en process som kräver tålamod. Men chanserna för att en dag leva utan medicin är goda, säger Sandra Rusk.
Vad kan man göra själv och vad gillar sköldkörteln?
– Sköldkörteln gillar energibalans och näring. Det vill säga varken att man äter för mycket eller för lite. Att man får i sig bra näring via maten och även har tillräckliga nivåer av jod, zink, järn, selen, magnesium, D-vitamin och B-vitamin. Den gillar också fysisk aktivitet. Inom funktionsmedicin har man märkt att sköldkörteln svarar bra på LCHF, Paleo- eller AIP-kost och även aktivering av vagusnerven. Det är kroppens största nerv, den aktiveras genom att man andas ut och in genom näsan, vilket i sig ökar blodflödet till sköldkörteln, säger Sandra Rusk.
Vad gillar inte sköldkörteln?
- Den gillar inte att man äter saker man är allergisk mot, kronisk stress och bantning. Att försöka konditionsträna sig smal och äta mat som skapar inflammationer är ett bra sätt att stressa kroppen och sköldkörteln. Den gillar inte heller mögel, flour och råa korsblommiga grönsaker som till exempel broccoli och brysselkål.
Sköldkörteln kan påverka ägglossningen
När man har problem med sköldkörteln kan man uppleva förändringar i sin menscykeln där follikulärfasen blir längre medan lutealfasen blir kortare än vanligt. Med andra ord tar det längre tid att komma fram till själva ägglossningen.
- Detta beror på att kroppens nivåer av östrogen inte går upp tillräckligt mycket för att vi ska ha möjlighet att ägglossa. Vilket i sin tur påverkar hur vår lutealfas blir. I den ska vi ha högre nivåer av progesteron, men om den blir för kort kommer det inte finnas tillräckliga nivåer i förhållande till östrogen.
Om man vill skapa så bra förutsättningar som möjligt för sin hälsa och hormonella balans, är det enligt Sandra Rusk, extra viktigt för kvinnor att ta hand om sin sköldkörtel och skapa förutsättningar för att den ska må bra – i och med att den påverkar oss på så många sätt.
Detta gör sköldkörteln:
- Det styr den basala metabolismen, det vill säga kroppens energiproduktion, som i sin tur påverkar vår kroppstemperatur.
- De påverkar stresshormonerna adrenalin och noradrenalin.
- Det påverkar våra nervers funktion och kommunikationen mellan dem.Det påverkar vårt skelett och utsöndringen av våra tillväxthormoner.
Typiska symtom vid Hypotyreos (underfunktion i Sköldkörteln):
- Trötthet.
- Nedstämdhet.
- Man känner sig frusen.
- Man kan få torr hud.
- Förstoppning.
- Man kan känna sig trög mentalt.
- Man är svullen i ansiktet och kroppen.
- Man tappar hår.
- Ont i kroppen (fibromyalgi).
Typiska symtom vid Hypertyreos (överfunktion i Sköldkörteln):
- Man känner sig skakig
- Muskelsvaghet
- Flammig hud
- Svårt att sova
- Hög puls
- Varm
- Hungrig
Andra sjukdomar som kopplas till sköldkörteln:
Hashimotos är en autoimmun variant av hypotyreos.
Graves är en autoimmun variant av hypertyreos.
Tyreoidit orsakas av inflammation (struma), en slags antikroppsattack.
Man kan även få tumörer i sköldkörteln som orsakar obalans.
