Andelen som diagnosticeras med insulinresistens och diabetes fortsätter öka helt i onödan. Enligt forskare skulle många av fallen gå att undvika helt med livsstilsförändringar och träning. Vi guidar dig genom insulinets roll och verkan i våra kroppar.
Om ingenting görs varnar forskare runtom i världen för att antalet som drabbas av diabetes kommer att fördubblas fram till 2050. Insulinresistens och diabetes typ 2 är vanligtvis sjukdomar som bryter ut i vuxen ålder men enligt nationell statistik kan man se att problemen har börjat krypa ner i åldrarna. Idag får 1,4 procent av alla under 18 år diabetes typ 2 – för några år sedan låg siffran på 0,4 procent.
Även om ökningen i Sverige inte är lika stor som på andra håll i världen är det en oroande trend. Och forskarna är eniga: många av fallen skulle kunna gå att undvika helt med livsstilsförändringar och träning. Huvudorsaken stavas nämligen: övervikt och fetma.
I en artikel som publicerades i tidningen Medicinsk Vetenskap för ett par år sedan förklarar Mikael Rydén, professor i fettvävsforskning hur ökningen av insulinresistens hänger ihop med vår moderna livsstil.
Han förklarar att det som en gång var en evolutionär fördel för människan, att kunna lagra energi vid god tillgång på mat för att klara svältperioder, nu snarast har blivit en dödsfälla som leder till att insulinresistens och diabetes typ 2 ökar.
Enligt forskaren beror ökningen på att vi lever annorlunda idag. ”Tidigare promenerade eller cyklade vi till jobbet, nu åker vi kollektivt eller tar bilen istället. Detta har skett samtidigt som tillgången på billigare men inte alltid så bra mat har ökat dramatiskt, samtidigt som portionerna på våra tallrikar har ökat.”, säger Mikael Rydén till Medicinsk Vetenskap.
Han förklarar att vi är konstruerade för att promenera mycket, äta kalorifattigt och gå och lägga oss när det blir mörkt. Saker som han menar helt har satts ur spel idag. Som ett talande exempel tar han upp hur modern mattillverkning har gjort det möjligt att förpacka 200 kilokalorier i en Japp – något som förr skulle krävt att man skottade i sig en hel del rötter och bär för att komma upp i samma kalorimängd.
Insulin är kroppens nyckel till våra celler
Vid insulinresistens och diabetes har kroppens egna nyckelsystem satts ur spel. Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln för att göra om mat till energi inuti våra celler. Varje gång vi äter och dricker skickar kroppen ut insulin till våra celler – där det har till uppgift att ”låsa upp dörren” till cellerna, så att sockret kan komma in och omvandlas till energi.
Det är med andra ord en livsavgörande process för att mat ska kunna omvandlas till bränsle. När den funktionen inte fungerar får vi istället skadligt höga sockernivåer i blodet – som med tiden kan leda till insulinresistens och diabetes.
Efter att vi har ätit vill vi ha ett insulinpåslag för att cellerna ska öppnas upp – så att sockernivåerna kan sjunka. När man är frisk sker detta automatiskt men hos insulinresistenta och diabetiker har funktionen satts ur spel.
Det bästa sättet att motverka insulinresistens och diabetes är att undvika övervikt och mat med raffinerade kolhydrater och socker. Men om man redan har börjat få förhöjda blodsockervärden finns det en sak som fungerar som motmedel: träning.
Träning ett utmärkt motmedel
Även om det idag finns behandling att få för diabetes så är det bättre att se till att man aldrig hamnar där – eftersom det kraftigt ökar risken för att drabbas av en rad andra sjukdomar. Men om man nu antingen har hamnat i förstadiet – som kallas insulinresistens eller har utvecklat diabetes typ 2 så fungerar träning som ett effektivt motmedel.
Träning har nämligen en liknande effekt som insulin, eftersom muskler tar upp kolhydrater och sänker blodsockret. Då glukosupptaget (socker) ökar i muskelcellerna vid träning kan det fungera på ett liknande sätt som medicin. När vi tränar och anstränger oss sker dessutom en omprogrammering av musklerna som gör att vi får en bättre förmåga att ta upp glukos. Muskelcellerna blir helt enkelt känsligare och bättre på att hantera insulin.
Insulin och könshormoner
Det finns forskning som visar att testosteron och insulinresistens påverkar varandra. Låga nivåer av testosteron kan leda till ökad insulinresistens men även det omvända gäller – tt insulinresistens kan sänka våra testosteronnivåer (detta gäller även kvinnor).
För oss har detta extra stor betydelse när vi kommer upp i fyrtioårsåldern, då vår förmåga att bygga muskler börjar avta naturligt – eftersom våra testosteronnivåerna sjunker med åldern. Om vi då dessutom har dragit på oss problem med insulinresistens eller diabetes – hamnar vi i ett extra svårt utgångsläge för att bygga och behålla muskelmassa och inte lägga på oss fett.
Kvinnors insulinkänslighet kommer att variera naturligt under livets gång men det finns även en variation under själva menscykeln som kan vara intressant att uppmärksamma.
Under lutealfasen, det vill säga den andra andra delen av vår menscykel upplever många av ett större problem med insulinhanteringen eftersom det finns ett samband mellan höga progesteronnivåer och insulinresistens. Detta kan märkas genom att vi känner oss hungrigare än vanligt och upplever ett ökat sug på snabba kolhydrater. Men om vi samtidigt är lite mer insulinresistenta under den här delen av månaden kan det alltså vara klokt att tänka på vad man äter då – eftersom kroppen har extra svårt att reglera blodsockret.
Samtidigt minskar vår stresströskel med åren, vilket gör att vi lättare får ett ökat påslag av kortisol. Även detta kan leda till att vi blir sugna på ”fel mat” oftare, som i sin tur leder till högre blodsockernivåer. Detta kan bidra till att vi med åren blir ännu mer öppna för att hamna i insulinresistens – som är ett förstadium till diabetes.
Insulinresistens är en ond cirkel
Insulinresistens är inget man vill hamna i eftersom det lätt kan bli en ond cirkel som gör att vi får ett ökat sötsug, som i sin tur leder till att vi äter mat med snabba kolhydrater och socker, ökar i vikt och därefter blir stressade av det. Detta ger ett högre påslag av kortisol som i sin tur gör att vi känner oss ännu mer stressade – stressen gör att vi lättare börjar lägga på oss vikt kring buken. Övervikt och fetma leder i sin tur till en ökad risk för inflammationer i kroppen som sin tur öppnar upp för hjärt- och kärlsjukdomar samt demens – som av vissa kallas för ”hjärndiabetes”.
Detta kan du göra åt insulinresistens
Vanliga symtom på ökad insulinresistens och högt blodsocker är att man får ett sockersug kort efter matintag och att man kan få skintags på kroppen (ser ut som små hudflikar) – samt att man lägger på sig oönskat fett, särskilt kring magen.
Som vi redan tagit upp är träning ett bra motmedel –liksom en lågkolhydratkost. Försök att äta raffinerade kolhydrater med måtta och begränsa intaget av socker och läsk.
Första att äta middag senast tre timmar innan sänggående. Om vi äter för tätt inpå sänggående – då våra kroppar är i full sjå med att producera sömnhormonet melatonin – kommer det uppstå en konkurrenssituation som gör att kroppen inte kan tillverka tillräcklig mängd insulin. Det leder till att vi kommer att sova med förhöjda blodsockernivåer. En bra riktlinje är att inte äta efter klockan 18 och framför allt inte på natten.
