Mens är världens bästa hälsorapport 

Den blödande kvinnan är fortfarande ett tabubelagt ämne och inte ens i reklam för bindor och tamponger får blodet vara rött – menskyddens fantastiska absorptionsförmåga illustreras ofta med hjälp av en blå gel. Men inget kunde vara mer missvisande för hur det är i verkligheten.

Klart röd ska färgen vara på menscykelns första dag. Debuten för de flesta sker vid 10-16 år och i Skandinavien är den vanligaste debutåldern tolv. Hur lång en cykel är varierar från kvinna till kvinna men vanligen är den 26-32 dagar. Själva blödningen pågår i regel från tre till sju dagar. Man vill att blödningen ska funka som en kran som sätts på och stängs av utan så kallade spottings innan och efter.

För många kommer mensen vid samma tidpunkt varje månad (regelbundenheten brukar komma någon gång i tjuogårsåldern när man har haft mens i 5-7 år) men de flesta har säkert märkt att den varierar både i färg, form och intensitet genom livet och det finns en naturlig förklaring till detta.

Mens är det mest biologiska vi kvinnor har. Det möjliggör nytt liv och det fungerar som både motor och broms i våra kroppar. Det är också en utmärkt hälsorapport. Varje månad skvallrar PMS-besvär, blodets mängd, färg och tajming om hur våra kroppar mår. Har vi tränat hårt, stressat mycket och ätit mindre näringsrikt visar det sig oftast genom fler besvär – kanske får man mer ömma bröst än vanligt? Vissa har så ont att de måste sjukskriva sig och ligga nedbäddade med en varm vetekudde för att ta sig igenom mensen första dagar. Medan andra samlar på sig så pass mycket vätska att de är tvungna att använda andra kläder vid mens. För vissa kan humörsvängningarna göra att man lättare faller i gråt eller har närmare till ilska och skäller ut sin partner. Enligt Sandra Rusk, expert på kvinnlig hormonell hälsa, avslöjar detta saker om vår hälsa och balansen i våra könshormoner.

– Mensen är ett fantastiskt feedbacksystem. Det är något cykliskt som pågår kontinuerligt där vi får en ny möjlighet att se hur kroppen mår månad för månad, säger Sandra Rusk.

Om du upplever att blodet är klumpigt kan de bero på östrogendominans och att det inte funnits tillräckligt mycket progesteron som ”förfinat” blodkonsistensen.

Vad göra? Skapa förutsättningar för att ägglossningen ska fungera i och med att detta är grunden för att skapa progesteron. Det kan du läsa mer om här.

Som vi redan nämnt vill vi gärna ha klarrött blod. Om färgen är brunröd istället kan det eventuellt bero på problem med cirkulationen.

Vad göra? Här finns det de som förespråkar ”snippsauna”, alltså en form av bastu för underlivet.

Har du väldigt riklig mens, vilket innebär att du måste byta mensskydd oftare än varannan timme och gå upp på natten – kan det vara ett tecken på att blodet inte koagulerar som det ska.

Vad göra? Det kan bero på ditt järnvärde. Kolla upp dina järnnivåer och försök att få i dig extra järnrik mat, såsom rött kött innan och under mensen och ta eventuellt tillskott av järn.

Om du knappt behöver använda mensskydd och endast blöder i 1-2 dagar har du en tunn mens. Det kan vara ett tecken på för lite östrogen.

Vad göra? Du behöver stötta din ägglossning och din lever. Läs mer om östrogen i vår artikel

Om du upplever spottings, det vill säga små blödningar antingen innan eller efter din mens har det också med våra könshormoner att göra.

Vad göra? Har du spottings efter mensen har det med östrogenet att göra. Upplever du spottings innan mensen har det istället med progesteron att göra – att det har sjunkit för snabbt i förhållande till östrogenet.

Första mensdagen med klarrött blod räknas som dag ett i cykeln och den pågår ända fram till nästa mens. Här är det viktigt att göra en distinktion mellan om man får så kallade ”spottings” eller en tydlig start med rikligt och klarrött blod. En menscykel pågår från dag 1 till nästa gång du blöder. Menscykeln har vi tidigare förklarat här.

Under varje cykel byggs en livmoderslemhinna upp – som ska göra våra livmoder redo för det befruktade ägget. När en graviditet inte inträffar är det alltså denna slemhinna som stöts ut och resulterar i en blödning. I början av vår menscykeln är livmoderslemhinnan tunn, allteftersom växer den sig tjockare fram till nästa mens. Tillväxten kommer från östrogen. Vår cykels längd beror på hur mycket östrogen man har i förhållande till progestron. Det är också detta förhållandet som påverkar både hur mensen ser ut i färg och konsistens men det påverkar också mängden blod.

I talspråk säger vi ofta att mensen är sen, men i själva verket är det ägglossningen som är sen. Mensen kommer som ett svar på ägglossning ett antal dagar efter att den har skett. Detta betyder alltså att utebliven mens oftast tyder på att vi inte haft ägglossning (ja, eller att vi är gravida). Orsaker till att ägglossningen uteblir kan vara allt från näringsbrist, till att vi har tränat för hårt, sovit för dåligt, ätit dåligt och stressat för mycket.

Värk i samband med mens får man oftast på grund av inflammation och att mängden prostaglandiner är förhöjd. Inflammation i kroppen kan bero på att du har ätit saker som du inte tål eller att du äter väldigt mycket socker. Prostaglandinerna gör att livmodern drar ihop sig för att livmoderslemhinnan (vårt mensblod) ska komma ut. Detta innebär att musklerna kring livmodern måste jobba. Om de här musklerna får syrebrist, för att de har det för jobbigt på grund av inflammationer (som vanligen sitter i våra tarmar och i magtrakten) så blir detta ännu jobbigare för kroppen. Det är därför som varma vetekuddar och TENS-maskiner funkar så bra mot mensvärk, eftersom de ökar cirkulationen i detta område. Ett annat bra motmedel vid mens och mensvärk är att äta varm mat, gärna soppor, grytor och benbuljong.

När man är tonåring är det vanligt med oregelbunden mens eftersom östrogenet ännu inte har ställt in sig i kvinnokroppen. Därefter följer den mest fertila perioden som pågår 18-25 år följt av en period när vår fertilitet sjunker och såsmåningom övergår i förklimakteriet. För vissa kan det börja vid trettiofem men vanligast är att det bryter ut vid 40-47 år. Det kännetecknas av väldigt varierande symptom. Från en regelbunden mens kan du plötsligt börja få väldigt tunga blödningar, eller så kan du börja kan blöda väldigt ofta, få klumpar i blödningen, kortare cykler som innebär att mensen kommer oftare eller spottings. Allt detta är en naturlig del av förklimakteriet som brukar liknas vid en andra pubertet – eftersom hormonerna återigen ”svajar” innan de stabiliserat sig på en ny nivå.

Oavsett var du befinner dig i din menscykel, kan det vara bra att börja lägga märke till hur du mår. Idag finns det jättemånga appar som gör det enkelt att logga dina blödningar. Kom ihåg – att oavsett hur du mår i denna cykel så kan det bli annorlunda till nästa. Prova att ändra lite på din kost, sömn och stress för att se hur det påverkar din mens och ditt mående. Hur du mår i denna cykel hänger ihop med hur du levde under den förra cykeln – faktum är att det går att spåra tillbaka i upp till tre månader bakåt i tiden. När du gör en positiv förändring syns resultatet oftast först om 3-4 cykler. Misstänker du att något är i obalans rekommenderar vi att du gör ett blodprov för att få svar på hur dina värden ser ut.

Vi gillar Lara Bridens syn på mensen. Hon är en av de främsta experterna på hormonell hälsa för kvinnor. Enligt henne är mensen – tillsammans med vår puls, kroppstemperatur, andningsfrekvens och vårt blodtryck – det tydligaste tecknet på vitalitet.